Samverkansentreprenad – när alla faktiskt drar åt samma håll

Varför traditionella modeller ofta kör i diket

Tänk dig ett byggprojekt där beställare, entreprenör och konsulter sitter i varsitt hörn. Alla bevakar sina egna intressen. Ändringarna haglar. Kostnaderna skenar. Och stämningen? Den kan man skära med kniv.

Det här är verkligheten i alldeles för många projekt. Den klassiska totalentreprenaden eller generalentreprenaden bygger på en logik där parterna i grunden har motstridiga ekonomiska intressen. Entreprenören vill maximera sin marginal. Beställaren vill pressa priset. Och konsulterna hamnar någonstans mittemellan, ofta med lojalitetskonflikter de knappt erkänner själva.

Men det finns en annan väg. En modell som faktiskt fungerar när den görs rätt.

Samverkansentreprenad i praktiken

Samverkansentreprenad – eller partnering som det ibland kallas – handlar om att skapa gemensamma mål redan från dag ett. Istället för att gömma sig bakom kontraktsklausuler och ändringsnoteringar sätter sig alla parter vid samma bord. Bokstavligen.

Jag har sett det fungera på riktigt i Göteborgsområdet, där komplexa infrastrukturprojekt och stadsutveckling kräver att dussintals aktörer samarbetar under flera år. Och vet du vad som skiljer de lyckade projekten från de misslyckade? Det är inte budgeten. Det är inte tekniken. Det är hur väl man bygger förtroende mellan människor som annars aldrig hade pratat med varandra.

I en samverkansentreprenad delar parterna på risker och vinster. Om projektet går under budget – alla tjänar. Om det går över – alla bär kostnaden. Plötsligt försvinner incitamentet att dölja problem. Istället blir det lönsamt att flagga tidigt, lösa snabbt och tänka kreativt.

Strukturen som håller ihop alltihop

Men låt oss vara ärliga. Samverkan låter fantastiskt på pappret. I verkligheten kräver det enormt mycket av projektledningen. Utan en tydlig struktur faller hela modellen platt. Möten blir pratklubbar. Beslut skjuts upp. Och den där fina samverkansandan? Den förångas snabbare än regnet på Avenyn i juli.

Samverkansentreprenad bygger på att alla parter drar åt samma håll, och därför är projektledning i Göteborg med tydlig struktur en avgörande pusselbit för att samarbetet verkligen ska fungera.

Det handlar om att ha rätt styrmodell. Gemensamma workshops i tidiga skeden. Regelbundna uppföljningar med öppen ekonomi. Och – kanske viktigast – en projektledare som inte bara administrerar utan faktiskt leder. Någon som vågar ställa de obekväma frågorna och hålla gruppen fokuserad när det blåser.

Göteborg som grogrund för samverkan

Det är ingen slump att samverkansentreprenad har fått starkt fäste just i Göteborg. Staden har en lång tradition av pragmatiskt samarbete mellan offentligt och privat. Västlänken, Älvstaden, Hisingsleden – stora projekt som alla i någon form bygger på samverkansmodeller.

Göteborgs byggmarknad är dessutom tillräckligt stor för att attrahera erfarna aktörer, men tillräckligt tight för att rykte spelar roll. Du bränner inte broar här. Inte om du vill vara kvar om fem år. Den kulturen skapar en naturlig grogrund för partnerskap som faktiskt håller.

Tre saker som avgör om samverkan lyckas

Först: tidig involvering. Tar du in entreprenören efter att alla handlingar är klara har du redan missat poängen. Hela vitsen är att använda allas kompetens från start.

Sen: öppenhet med ekonomin. Ingen dold kalkyl. Inga hemliga marginaler. Det känns naket i början, men det bygger förtroende som inget kontrakt i världen kan ersätta.

Och slutligen: rätt människor. Samverkan fungerar inte med personer som hellre vinner en diskussion än löser ett problem. Det krävs mognad. Ödmjukhet. Och en genuin vilja att göra projektet bättre – inte bara sin egen del av det.

Faktum är att de bästa samverkansprojekten jag sett har haft en sak gemensamt: parterna beskriver det efteråt som att de jobbade i samma lag. Inte som motparter med ett gemensamt kontrakt. Utan som ett riktigt lag. Den känslan går inte att tvinga fram. Men med rätt struktur, rätt ledning och rätt inställning? Då uppstår den nästan av sig själv.

12 aug. 2026